Dags att säga hej då!

Jag trodde inte den här stunden skulle komma. Verkligen inte. 271:a inlägget och därmed slutet. Det ligger allt för mycket gammalt, för mycket historia i denna blogg för att skriva mer. Det krockar. Något oerhört. Så jag tackar för mig själv åt mig själv. Ett minne blott.

Nystart; Ciircles.blogspot.com

Religionsvetenskap A

Det var detta jag längtat efter.
Stirra på klockan.
Killen bredvid pillar näsan oavbrutet.
Stirra på klockan.
Imaginär isglob.
Stirra på klockan.
Androgyn prästtjej.
Stirra på klockan.
Det var detta jag längtat efter.

Ja, det var väl min första dag i korthet. Plus att jag slog i huvudet två eller tre gånger i de där jävla bordslamporna. Har en bula i pannan nu och undrar hur detta kommer sluta. Trots detta kände jag ändå att det fanns en anledning till att jag satt där jämte den näspetande killen och idiotiska studenterna. Jag vill gå i skolan. Jag trivs i skolan. Vi får se hur genusvetenskapen blir i morgon.

Tovning

Efter en mödosam hår-vecka börjar nu mina fingrar ge upp. Tummen värker och pekfingret ömmar. Men än finns de kvar av att ta i. Om ni undrar vad det är jag egentligen pratar om så är det Poyas hår det gäller, mina fingrar. Det blir tillsammans med hjälp av lite annat fina dreads som nu sitter på hans huvud. Fint blir det, men fy fan vad jobbigt det är!

Igår vad jag och Poya på stan. Jag inhandlade lite skolgrejs. Det ska bli så kul! Jag vet, jag är lite knäpp. Men det är väl bra det med, på något sätt.

Jag har ägnat veckan åt andra saker än hår också, tex fönster- & toalett städning hemma hos farmor inför deras flytt. Men jag har också ätit god sushi tillsammans med Ellen. Gått en repa på stan som vi inte gjort på läääänge! Fy! Sen "av en slump" träffade vi Felle Pelle som spionerar på Facebook. De var trevligt, bra spionerat där! :)

Idag ska jag nog plugga lite, redan tänker ni?! Japp, jag vet vad som kommer. Massa läsning! Lika bra och börja, sen är det ju faktiskt riktigt roligt också.

Ny kula kanske?

Jag har börjat fundera på det här med blogg. Jag tycker det är roligt och trivs egentligen med att dels skriva blogg, tro de eller ej, samt läsa andras. Visseligen läser jag väl mestadels mina vänners och ibland någon främmande människas blogg då den skriver om något jag vill veta mer om. Jag tittar aldrig på modebloggar och har helt lagt ner den delen att sitta och slösa bort min tid på att läsa idiotiska/töntiga/fjortis bloggar. De är så gymnasiet raster. haha.
Nej, men jag skulle gärna fortsätta att blogga. Det finns bara några saker eller människor jag stör mig på. Några som jag vet gärna sitter och gottar sig i vad andra människor har för sig. Kontrollerar en lätt genom att bara läsa ens blogg. Men varför egentligen bry sig om dem. Finns ju ingen anledning till de. De är ju dem de är synd om. Deras obloggade liv.

Jag lär fortsätta. Snart uppe i 300 inlägg på min kära blogg som jag haft ett tag nu. Här finns nog mycket jag idag inte skulle vilja läsa. Men sånt är roligt. Sånt är minne.

Hösten är i alla fall här. I rasande fart erövrade den vårt lilla land. Kanske borde man vara ledsen. Knappa 3 veckors semester och sen kom hösten. Men jag är inte det. Kanske är det min hägrande resa som håller humöret på topp eller så är det bara det enkla faktum att jag älskar hösten. Dock har jag insett att denna höst fattas det viktigaste hösten har att komma med. Skolstart. Jag vill gå i skolan. Jag vill köpa skrivböcker och pennor. Inte bara för köpadets skull utan för att det faktiskt behövs. Där av har jag nu letat reda på en utbildning jag alltid velat läsa och nog tänker gå. Det fanns i alla fall platser kvar. Så jag håller tummarna. Religionsvetenskap A. Jag tror de kan bli något det. Så får jag lite plugg i fingrarna och huvudet också. Kanske just vad jag behöver när löven börjar falla.

next city

Efter en underbar festival bär det av igen. Halmstad. Yeah!
Äntligen är sommaren här.

om och om igen

Sådär ja, nu är det dags för gamla järngänget att ta sig genom Sverige igen till nästa ferrivirre att erövra. Inte blir det Lindesberg och inte blir det Arvika denna gång, Nej! Emmaboda i år! Woho. I morgon bär det av genom vårt kära svealand ner mot Småland och dess skogar. Härligt värre. Man kan ju hoppas på att det blir lika lyckat om det blev en gång i tiden på käraste Bullret. Sommaren var 2006 och vi åkte vi tre. Glad och spända inför vår första festival. 2 linnen i packningen och Poya och Maria med enbart kängor på fötterna. I värmen klampade de runt. Det är en festival att minnas de.

Men du!

ÄR DET DAGS ATT KOMMA NU?

FESTIVALEN ÄR SLUT!

EMMABODA HAR STÄLLT IN!

KENT KOMMER ISTÄLLET!

Check

Plötsligt sitter man här i den vackra juli månaden och bara längtar efter januari. Längtar efter den äckligaste av de äckliga månaderna i Sverige. Ändå längtar jag. Jag längtar och längtar. Men jag är glad ändå. Min dröm blev verklighet. Snart åker jag. Bara några månader. Indien. Den 28 januari flyger jag. Jag längtar. Två månader i Indien. Åh. Vill vara i månad 1 nu.