Nu har jag landat, samlat mig och är tillbaka i tillvaron. Tror jag. Nu är det dags att blogga om min helt underbart häftiga resa till Bangladesh. Men jag vet inte var jag ska börja... Det är så enorm och jag vet inte hur jag ska beskriva det som jag har upplevt. Det går inte att beskriva, det måste upplevas. Det låter säkerligen fjantigt men det är sant.
En sak kan jag berätta i alla fall. Jag hade det helt helt sjukt underbart i Bangladesh. Jag älskar det. Jag längtar tillbaka och kan börja gråta av att titta på alla bilderna från resan och lyssna på "Synd att du är så söt". Det låter säkert ännu fjantigare, men nu är jag ännu mer ärlig. Bangladesh har satt sig i mitt hjärta och de minnen jag har från resan. Inte minns måste jag tacka alla tjejer och klassen för att ni har bidragit och gjort min resa så bra. Vi är bäst!
Jag måste säga att jag kände mig så lycklig i Bangladesh. Så fri, utan problem. Jag levde för dagen och jag njöt av det. Det kan jag verkligen sakna. Att kliva av planet på Arlanda var självfallet underbart. Att komma hem till alla älskade hemma. Men samtidigt kom alla problem och alla funderingar tillbaka. De som hade tappast på flygresan mellan London och Dhaka? Nu fortsätter jag i de gamla fotspåren om nu kanske något vilsnare. Någon oro inom mig säger att det inte är naturligt. Något måste ändras, nog radikalt. Jag ska bara leta reda på känslan och sätta den i bruk. Då tror jag att jag kan känna samma lycka här hemma i trygga Sverige som jag gjorde i trygga Bangladesh. Jag vill tro det i alla fall.
När jag tänker tillbaka på min resa ler jag stort eller är nära på att gråta. Jag vet nog inte om jag ska skratta eller gråta. Det blir som det blir. Helt sjukt underbart var det.
Jag har tagit massor, massor med bilder men jag tänkte delge er en av mina favoriter här på bloggen. Jag ska ladda upp resten på bilddagboken snart. (lillaM)
Jag är ju inte så duktig på bloggar och datorer men jag vill ändå att ni ska ha möjlighet att lyssna på den låten jag lyssnade på tillsammans med Erika och Ellen varje morgon när vi vaknade. Den kommer alltid betyda mycket för mig, hur fjantig den än är ;D http://youtube.com/watch?v=60l1Fa9u29M&feature=related .
En sak kan jag berätta i alla fall. Jag hade det helt helt sjukt underbart i Bangladesh. Jag älskar det. Jag längtar tillbaka och kan börja gråta av att titta på alla bilderna från resan och lyssna på "Synd att du är så söt". Det låter säkert ännu fjantigare, men nu är jag ännu mer ärlig. Bangladesh har satt sig i mitt hjärta och de minnen jag har från resan. Inte minns måste jag tacka alla tjejer och klassen för att ni har bidragit och gjort min resa så bra. Vi är bäst!
Jag måste säga att jag kände mig så lycklig i Bangladesh. Så fri, utan problem. Jag levde för dagen och jag njöt av det. Det kan jag verkligen sakna. Att kliva av planet på Arlanda var självfallet underbart. Att komma hem till alla älskade hemma. Men samtidigt kom alla problem och alla funderingar tillbaka. De som hade tappast på flygresan mellan London och Dhaka? Nu fortsätter jag i de gamla fotspåren om nu kanske något vilsnare. Någon oro inom mig säger att det inte är naturligt. Något måste ändras, nog radikalt. Jag ska bara leta reda på känslan och sätta den i bruk. Då tror jag att jag kan känna samma lycka här hemma i trygga Sverige som jag gjorde i trygga Bangladesh. Jag vill tro det i alla fall.
När jag tänker tillbaka på min resa ler jag stort eller är nära på att gråta. Jag vet nog inte om jag ska skratta eller gråta. Det blir som det blir. Helt sjukt underbart var det.
Jag har tagit massor, massor med bilder men jag tänkte delge er en av mina favoriter här på bloggen. Jag ska ladda upp resten på bilddagboken snart. (lillaM)
Jag är ju inte så duktig på bloggar och datorer men jag vill ändå att ni ska ha möjlighet att lyssna på den låten jag lyssnade på tillsammans med Erika och Ellen varje morgon när vi vaknade. Den kommer alltid betyda mycket för mig, hur fjantig den än är ;D http://youtube.com/watch?v=60l1Fa9u29M&feature=related .
Det är så synd att hjärtat är förfört
det slår som en feber som allt vore kört
vilken otur att hjärtat är förstört
Men nu så har du fastnat
långt här inom mig
1 kommentar:
tokfia, synd att du är så söt, jag får hål i tänderna! kärlek
Skicka en kommentar